Här sitter jag och funderar. Jobbångesten har gripit tag i mig och jag känner mig lite lätt oroad och stressad inför jobbstarten på tisdag. Tanken på att behöva dela min tid med jobbet och stressa hem för att hämta Alvin varje dag, att behöva gå upp halv fem på morgonen för att hinna gå ut med Elda i mörker, regn och blåst tilltalar mig absolut inte. Pendling. Inte kul. Fast å andra sidan så ska det bli kul att träffa mina kollegor och alla goa ungar :). Och det ska bli kul att få undervisa, såklart.
Sommaren har varit fin. Inte vädermässigt men väl umgängesmässigt och mysfaktorn har varit rättså hög. Jag har verkligen tagit tillfället i akt att umgås med min fantastiska son, min övriga familj samt mina vänner och det är jag såå glad över. En tripp till Österlen med ett härligt gäng med tjejer har jag också hunnit med, det var jättemysigt verkligen. Många skratt och flera hundralappar senare var vi hemma igen med bilen fullastad... Detta vill jag göra om!
Jag och Elda har också kommit igång med vår lydnadsträning igen. Vi har börjat träna både själv lite då och då och tillsammans med andra. Det känns bra. Hon har mognat men behåller sin arbetsvilja och sin glöd och det gläder mig. Jag är lite ringrostig och saknar en del av min vanliga timing men det är bara att damma av den så finns den där, det vet jag. I höst ska vi vara med på en lydnadssatsning för en duktig instruktör, denna utbildning löper även över våren och det ska blir väldigt spännande. mental träning kommer nog även att vara en del av den här utbildningen som jag har förstått det och det ska bli riktigt kul. Jag behöver lära mig att hantera min prestationsångest och att bli bättre på att klara av stresspåslag. Jag bli alldeles för lätt blockerad när det är mycket jag behöver klara av. Då kommer jag inte till min rätt och mina tankar bli snäva och negativa... Detta gäller både i arbetet och i hundträningen. När jag börjar tänka tävling så kan det bli så att jag tapar min kreativitet och mitt "outside the box" tänk, som jag annars har så lätt för.
Ja, när nu ska vi käka lunch så nu är det färdigskrivet :).
KRAM,
C
