Hundträning!

Jaha, måndag igen. Herregud vad tiden far iväg! Idag har det varit segt värre för en trött mamma... A körde hårt med mig i natt ;). Först blev jag väckt av att Yran (min äldsta hund) stod och gnydde vid dörren och behövde gå ut :(. När jag väl hade installerat mig i sängen igen och precis börjat slumra in så var det dags för nästa terrorist att göra entré... Alvin vaknar och är jätteorolig, han bara vägrar somna om. Jag tar över honom i vår säng och undrar sömndrucket vad det är för fel. I över en timme ligger han och gnäller, vänder och vrider sig och är helt omöjlig att få att somna. Då plötsligt fattar jag, han är hungrig. Waoo, vilken Einstein jag är! I åtta månader har vi hållit på så här, samma tider varje natt så vill han ha käk, ändå tog det en timme innan jag fattade i natt, hm... Snacka om vad sömnbrist gör med hjärnan!

I helgen gav jag mig den på att jag skulle ut i skogen och lägga spår till vovvarna. Sagt och gjort, jag och lilla A packade in oss i bilen (nåväl jag packade in oss i bilen om vi nu ska vara petiga) och for till skogs. Så knatade jag iväg med en sovande lillkille i vagnen för att lägga spår. Bestämde mig för att jag nog kunde ställa vagnen på stigen så att jag såg honom hela tiden medans jag gick ut spåret... När jag närmar mig slutet på spåret så ser jag till min förfäran två pensionärer som står hängandes över vagnen. "Jag är här, jag har koll på honom!" vrålar jag medans jag vilt viftande med armarna älgar fram mot vagnen. De stackars båda pensionärerna försvinner hastigt medans de nickar åt mitt håll. De måste ha undrat vad det var för en människa som lämnar sin unge på stigen sådär, hm... Jo, det är bara en lite lagom desperat hundmänniska som vägra ge upp tron på att kunna träna hund, trots att hon har en liten kille som kräver uppmärksamhet 110 % av dygnets alla timmar. Ja, ja, det var i alla fall för sent för min del för i samma veva som jag vrålade så vaknade Alvin :(. Jag gick en kort promenad med gänget i hopp om att han skulle somna igen men ack nä. Det var bara att trava iväg med första hunden och bärselen i högsta hugg. Väl framme vid spåret gömde jag vagnen bakom en buske, tog på Elda spårsele och lina och satte ner en vilt protesterande Alvin i bärselen. Så knatade jag runt spåret efter en sådär lite lagom motiverad Elda, med 10 kilo extra på magen. Åh, vad jag saknar söket!!! Elda tycker inte att spår är lika kul och inte jag heller. Hon är en naturbegåvning i söket men i spår, där är det inte samma gnista. Vi kom i alla fall runt med alla föremålen hittade :). Sedan var det bara att upprepa hela proceduren en gång till, den här gången med lilla Yran. Hon älskar verkligen att spåra och är en naturbegåvning på det helt enkelt. Gissa om jag var lite trött efter dessa turer! Jag som inte har gått långpromenader på flera månader... Det var ganska svettigt att ha med lilleman i spårskogen, i alla fall nu när jag var själv med honom. Jag vet faktiskt inte om jag gör om det om jag ska vara ärlig...

Lydnadsträningen är det enklare med på så vis att Alvin bara älskar att titta på när vi tränar :). Han sitter och garvar i sin stol på första parkett när Elda glatt visar upp allt hon kan. Underbart! Idag fångade jag en kort stund mellan varven och klickade henne lite för sitt och ligg på avstånd samt target och fotposition. Hon var på G. Vi hade ingen "riktig" target så vi tog ett grytunderlägg, man tager vad man haver som Kajsa Varg en gång sa ;). Nu kan hon utföra skiftena sitt och ligg på ett par meters avstånd även om jag sitter på knä. Tyckte det skulle vara en kul utmaning att få henne att göra det jag ber om oavsett om jag sitter, står eller t.o.m. ligger och det funkar :).

Nä, nu är det godnatt som gäller!

KRAM,
C

Uppåt!

Ja, nu går det lite mer uppåt än neråt för mig faktiskt. Känns nästan lite märkligt att skriva det nu när de sista inläggen här mest har varit nattsvarta... Mitt arma knä har blivit friskförklarat, yes!! Lite konstigt var det dock när jag var på återbesök och ortopeden säger "Ja, du måste väl ha ganska så ont fortfarande? Du har nämligen en hel del artroser i ditt knä." Hm, detta var helt ny information för lilla mig kan jag säga. Artros, har man inte det när man är typ 70 eller? Läkaren ville i alla fall tuta i mig att jag skulle ta hissen istället för trapporna och att jag aldrig mer skulle kunna löpträna... Jesus Christ! Vad händer?! Min gulliga sjukgymnast lyckades trots allt lugna ner mig och sa bara: "Äsch, det där är inte hela sanningen. Det är olika från person till person och du med din vilja och som är beredd att träna såpass mycket kommer säkert att kunna springa igen."

Ja, ja, framtiden får utvisa hur det ligger till med den saken men jag kommer i alla fall INTE att bli en sådan som skyller på knäet och tar det lilla lugna i alla möjliga, upptänkliga situationer. Idag tog jag en promenad i vackra Pålsjö skog i Helsingborg. Gissa om jag njöt! Frisk luft, vackra färger, en lugnt sovande Alvin i vagnen och två nöjda hundar framför mig på stigen. Kan livet bli mer komplett ;)?

Igår hade jag och A playdate med en killkompis, som är pappaledig och hans lille son. Vi var först och tog en fika på ett fantastiskt bra ställe, "Das Bachhaus" (tror jag det heter) i Helsingborg. Stenugnsbakat, gott bröd med olika fyllningar, mums! Trevlig personal och riktigt bra service, helt perfekt för oss som har små barn. På ovanvåningen (dit man kom med en mkt bra hiss) fanns det en fin liten lekhörna för de små och mysiga fåtöljer att sitta och småprata i. Bra ställe! Aha, kanske ska börja ta betalt för att jag skriver om alla fik i stan ;). Jag känner mig snart som en "fikamästarinna" utav rang... Har inte gjort annat under de senaste veckorna känns det som. Tyvärr börjar det synas runt midjan, beach 2014 känns låååångt borta... Inte för att jag någonsin ligger på stranden men  i alla fall. En sak som slog mig igår när jag och min pappaledige kompis skulle gå och byta på våra små var att det inte finns skötbord på herrtoaletten. Hm, det är alltså underförstått så att det är vi mammor som ska byta blöjor, eller? Lite märkligt är det allt att det i vårt relativt jämställda samhälle inte finns så mycket som tillstymmelse till skötbord på herrarnas.

Nä, nu väntar bingen!

Kram och godnatt!

/C