Apport!

Det är väl märkligt vad tre timmars barnfritt kan göra med den slitna mammasjälen :). När man dessutom får tillbringa dessa timmar med Bea "the one and only" på apporteringskurs så är ju lyckan gjord för ett träningsfreak som jag. Lilleman (Alvin) är ju självklart med under Petras trygga överinseende. Alvins tankar enligt Petra:

"Nu kommer tant Petra och trattar i mig käk och sedan ska hon gå med mig på den där ljuvliga stigen. Sedan  ska jag sova."

Klockrent! Petra måste vara tidernas barnvakt, alla kategorier :). Det värmer mammahjärtat. Tack än en gång vännen!

Idag på kursen fick vi bl.a. träna apportering på långt avstånd. Något som alltid slår mig när det gäller apportering är att de flesta problem som folk har med den förekommer inom en radie på ca 1 meter från föraren. Det är ofta någon form av avlämningsproblem som ställer till det... Min teori är att vi lägger ett tryck på hunden när den kommer med föremålet, oftast helt omedvetet. Det blir helt plötsligt inte en rolig lek utan ett krav och konflikten ligger nära i faggorna.

Idag kändes mina signaler lite vimsiga och oplanerade och ljuden kom som ett brev på posten :(. Jag måste också ha koll på hur och var jag lägger dummiesarna  som Bea har hämtat. Hon blir väldigt förvirrad när jag lägger ifrån mig dem på marken alldeles bredvid och missförstånd uppstår då oss emellan. Avlämnandena har blivit mycket lugnare och hon kommer direkt in till mig med dummiesarna utan att jag behöver kalla in henne. Jag tycker också att hon var väldigt tyst mellan de olika momenten. Jag har ju tränat in detta som så att jag har klickat när hon har fokus på mig och ser lugn ut, hon får gärna vara i liggande position. Nu har jag lagt in kommandot "tyst" och det verkar funka. Hon provar själv att lägga sig ner nu och vara tyst för att få ett "klick". Härligt!

Lilleman sover fortfarande och mina bröst spänner... Hm. Är det inte det ena så är det det andra :). Undrar om han kommer att sova något inatt??? Jag är så lycklig om jag bara får sova tre timmar i sträck om nätterna. Oftast ligger intervallerna på två timmar, sen är det bröstet som gäller igen. Vi brukar skoja och säga att vi har en riktig "labradorbebis". Jag vet, vi är knäppa men det måste man nog vara för att kunna kombinera ett stort intresse som hundträning med föräldrarollen :).

Over and out!

/C